|
|
Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier |
|
|
Schole Otium Leisure Fritid |
||
|
Utvecklingsområden: 4 Folkbildning, föreningsliv och civilsamhälle 5 Pigga pensionärer och det goda åldrandet * Idrottsrörelsens två utmaningar |
Utvecklingsområde 7 - Idrott och Sport Management Idrottsrörelsens två utmaningar: Det breda idrottsbegreppet Det breda idrottsbegreppet föreslogs 1969 av utredningen Idrott åt alla (SOU 1969:29). All fysisk aktivitet - från olympiska satsningar till friluftsliv - som utförs för sin egen skull definierades som idrott. Den definitionen går inte att använda i seriösa sammanhang av det enkla skälet att orsakerna till att människor tränar för olympiskt guld är väsensskilda från en fjällvandring. Den hittills mest insiktsfulla definitionen av begreppet idrott presenterade professorn i pedagogik Göran Patriksson redan 1982: "en institutionaliserad fysisk aktivitet med större eller mindre inslag av tävling, där den fysiska prestationsförmågan har stor betydelse och deltagandet styrs av regler som formulerats av de officiella idrottsorganisationerna”. Kännetecknet på idrott är tävlingen. "Idrott utan tävlan är död, ty tävlan det är livet", skrev den svenska idrottsrörelsens fader Viktor Balck i början av förra seklet. För att kunna tävla fordras tävlingsregler. Sådana kan bara fastställas av organisationer. Därmed blir idrott en bland flera olika former av fysisk aktivitet. Ling-gymnastik, Friskisjympa, friluftsliv m.fl. är inte idrott! Därmed kan vi koncentrera oss på idrottens egen logik, mening och utveckling! Idrotten som folkrörelse Idrotten brukar betraktas som "Sveriges största folkrörelse". Det är för det första inte sant - folkbildningen är större. För det andra leder sentensen tankarna åt fel håll. Först måste vi göra en åtskillnad mellan karriäridrott och rekreationsidrott. Karriäridrotten syftar till ständigt förbättrade resultat. Baron de Coubertin sammanfattade suveränt karriäridrottens hela idé inför de Olympiska Spelen 1896: "citius, altius, fortius (snabbare, högre, starkare)". Karriäridrotten startar i knatteåldern och slutar i bästa fall med olympiskt guld. Den åtskillnad som vi ofta ser i idrottspolitiska sammanhang mellan den "breda barn- och ungdomsidrotten" och "elitidrotten" bygger på bristfällig analys. Den kan leda både idrottsklubbar och kommuner in på helt fel spår. Eftersom det inte är någon mänsklig rättighet att vinna OS-guld slås många ut - eller lämnar frivilligt - idrotten. Det ligger i karriäridrottens natur och inget som den skall kritiseras för. För att göra karriär inom idrotten fordras i de flesta fall dels en tidig start i knatteåldern, dels en varsam men medveten träning. Ett bra träningsprogram är en nödvändig förutsättning för framgång. Här gäller det för idrottsledarna att sortera ut talangerna och stimulera dem till ett fortsatt intresse för en karriär inom idrotten. För övriga finns rikliga möjligheter till trevlig fritidsmotion i andra former. Att karriäridrotten blir alltmer skolliknande är utmärkt. Karriäridrott är ingen fritidsaktivitet utan ett arbete! Karriäridrotten är en typisk barn- och ungdomsverksamhet. Vid 40 har de allra flesta lämnat karriäridrotten. Det ligger i verksamhetens art. Rekreationsidrotten bygger också den på tävling. När vi spelar pingis i källaren räknar vi bollar precis som riktiga bordtennisspelare, men vem som vinner spelar mindre roll. Samma gäller om vi deltar i stora motionstävlingar som Stockholm Marathon eller Vasaloppet. Men om vi kommer på 5226:e eller 6738:e platsen spelar mindre roll. I bägge fallen är vi långt borta från både guldmedalj och prispengar. Rekreationsidrotten bygger således på en delvis annorlunda logik än karriäridrotten. Rekreationsidrott kan vi ägna oss åt högt upp i åldrarna. Alla med intresse för idrott kan också delta. Statistiken visar dock att idrotten inte lockar särskilt många över 50 år. Det är bra för de flesta. Av hälsoskäl - "idrott och hälsa" är en komplicerad relation - bör äldre i första hand ägna sig åt andra fysiska aktiviteter än traditionell idrott. Danskarna har löst detta på ett utmärkt sätt. Se under Utvecklingsområde 5 - Pigga pensionärer.
|
|
|
Adress-Stockholm: Karlbergsvägen 86 B, S 113 35 Stockholm. Adress-Helsingfors: Tavastvägen 153-29, Fi 00560 Helsingfors. Tel: +46 (0)70 - 728 75 65 eller +358 (0)44 - 201 90 50. Skype: Fritidsvetarna. E-post: institutet@fritidsvetarna.com Copyright © 2007. Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier. Senast ändrad: torsdag 17 november 2011. |
||
