|
|
Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier |
|
|
Schole Otium Leisure Fritid |
||
|
Utvecklingsområden: 2 Social hållbarhet * Social hållbarhet * Sociala och kulturella centra 4 Folkbildning, föreningsliv och civilsamhälle |
Utvecklingsområde 2 - Social hållbarhet Social hållbarhet - vad är det? Miljödebatten har hittills mest handlat om den fysiska miljön. Rent vatten, ren luft, sopsortering och klimatsmart livsföring har varit centrala ingredienser i både miljöpolitiken och diskussionen kring hållbart samhälle. Det är inget fel på det, men i begreppet hållbart samhälle finns också en social dimension, som i Sverige sällan lyfts fram varken i forskningen eller den politiska debatten. Däremot tar denna debatt nu fart utomlands. Ett centralt begrepp i den sociala dimensionen är aktiva medborgare. Utan sådana får vi inte igång varken sopsortering, demokratiska, kulturella eller sociala processer. Aktiva medborgare är en förutsättning för ett hållbart samhälle! Den hittills förda politiken lägger många hinder för en positiv utveckling. Efter andra världskriget skapades sovstäder, där vi skulle vila upp oss inför nästa arbetsdag. Samtidigt infördes tanken på servicesamhället, där anställda inom offentlig sektor skulle hjälpa oss med det mesta från barnpassning till trappstädning. Vi fick en stark stat och ett svagt civilt samhälle. Medborgarna passiviserades. Under senare tid har servicesamhället kompletterats med kundsamhället, där vi får möjlighet att välja det mesta - från skolor, via politiska partier till pensionsfonder. I kundsamhället skall vi vara aktiva, men enbart som kunder. Efterkrigstidens snabba urbanisering och därpå följande social och ekonomisk segregation har skapat uttrycket problemområden. Åtskilliga välvilliga statliga och kommunala projekt har sjösatts för att försöka bryta invånarnas utanförskap. Resultaten har i de flesta fall inte varit lysande, vilket främst beror på att vi misslyckats att långsiktigt frigöra den medborgarkraft som finns även i dessa områden. I andra länder har man varit mer lyckosam. Mest beroende på att man ser att människor som bor i utanförskapsområdena har inneboende resurser. Det politiska projektet blir att försöka frigöra dessa resurser. Teorier och metoder har utvecklats för att åstadkomma förändring. Dessa kan sammanföras under tre rubriker:
Fritidsvetarna har arbetat med dessa frågor sedan 70-talets grannskapsarbetsprojekt. Vi är väl inlästa på den utländska teori- och metodutvecklingen. Vi hjälper kommuner/kommundelar som vill:
Vi erbjuder projektledare och/eller resurspersoner i utvecklingsarbeten. Vi genomför fortbildning av personal och politiker. Här är några förslag:
Läs mer:
|
|
|
Adress-Stockholm: Karlbergsvägen 86 B, S 113 35 Stockholm. Adress-Helsingfors: Tavastvägen 153-29, Fi 00560 Helsingfors. Tel: +46 (0)70 - 728 75 65 eller +358 (0)44 - 201 90 50. Skype: Fritidsvetarna. E-post: institutet@fritidsvetarna.com Copyright © 2007. Institutet för Fritidsvetenskapliga studier. Senast ändrad: torsdag 17 november 2011. |
||
